DEEF

23 February 2009

Influens









Solen skyndar sig att sova
och kvällen lägger skuggor över din panna.
Jag ska sluta upp med att lova.
När alla lögner tillslut blir sanna.

15 February 2009

d

















Du stannar aldrig, du glider
virvlar omkring i mitt och ditt huvud och försvinner.
Din frånvaro gör dig tydligare.
Ja, det märks mer när du är
 borta än när du är närvarande.
De vita väggarna runt mig 
tydliggör för mig att det är ensamt,
så fruktansvärt ensamt när du har gått.
Om jag hade anat, Hur tomt du gjorde mitt rum.

Det behövs ingen ursäkt för ett misstag.

påmind.

Dina ögon gör mig påmind.
Utan att säga något, frågar du mig om jag minns.
Då min blick dansar från din, till mina skor,
ner på golvet.
Självklart minns jag, svarar jag då.

05 February 2009

Nu vet du.

Vira in dig i mitt hus,
Lämna doften kvar av dig i mina rum,
Stunden vi kommer att dela, svälj den.
Klä på dig blickarna jag ger dig
Kanske är det inte särskilt vackert,
kanske är det snarare tvärtom
- Lite fult,

Men,
Du vet ju inte
Visste du det?
vet du?

...Vill du veta en sak?


Jag vill vara någonstans, i mitt hem.
Där allting påminner
-om dig.
Där allt doftar, smakar
och ger mig en bild
-av dig.
(Även fast du är någon annan stans.)


Åh plötsligt, det känns så dumt alltsammans,
Vill du kanske att jag ska springa härifrån?
För det vill kanske jag,
spräcka tankebubblan jag föreställer mig att jag har ovanför huvudet,
glömma bort hur otroligt vacker du är för en sekund.
Åh, förlåt mig, (där jag sliter mig i stycken)
Jag är ledsen att jag särbehandlar dig,
Men det går inte att slösa bort det här tillfället
jag vill göra...
..allt jag kan.
på en gång.


Men om du kan, ge mig bara ett minne av dig i mina händer.