Bright Star

“Toots, have you been eating rosebuds again? Where else do your cheeks get their blush?"


I am already a melodramatic mortal , so during this movie (about John Keats and Fanny Brawner) - I became a total wreck - drowned in tears and anger. Luckily I had Lisa and her knee to cry on.

wild

This is one of the things you can do when you're still in school
without knowing why

The year of the cat

Det här är jag och min lejonkula, hit går jag och kurar ihop mig efter alla långa dagar på
savannen, ibland tar jag till och med mig dagens byte in hit att småfesta på mot sentimmarna
när jag börjar bli hungrig. Jag har själv byggt den med hjälp av lera och halm, trampat med
tassarna så att det ska bli kompakt - men mjukt, lejonkulan är det bästa med mitt rum.

todays achievement

there are two magpies outside our window in school, they're building a nest without any pauses. In an hour or two, me and Cornelia will go to the nearest store and buy some seeds for them - and right now our biggest fear is to find one, or both of them dead.

Monologue

Lisa, Tony Hawk, one of my favorite bright-eyes-albums, a bowl of - not oranges but - chocolat, and cider from Ica in wine-glasses.

I used to practice smiling and crying in front of a mirror in our bathroom, I laughed and then I cried and mixed it while having monologues It wasn't easy to crawl up on the bench, but once I came up there, I started my one-man-theatre in front of the mirror. Sometimes, when I was lonely, I could even turn the play into a musical. But I didn't enjoy that as much. The difference between smiling and crying in front of a mirror - is that you normally smile when you walk away from your reflection, because you're always prepared to smile when you're leaving, and you also want to know that it looks good. But you never practice crying - you're never prepared of crying. That usually comes very suddenly and unexpected. Now I don't remember that I practiced crying because I wanted to look good while doing it - I doubt that - maybe I thought there was something more fascinating about seeing myself - drowned in tears. (made-up-tears from the tap) But I do remember enjoying it - and enjoying it made me feel upset and confused about myself.

Mannens/Egoistens

Han doftar bensin, plasthandskar och tandkräm med mintsmak.
Du doftar hav och kaprifol, lakan och uppgivelse.
Du doftar varmt av lakan för att du hellre vill stanna i sängen än möta ännu en dag med bensindoften. Åh, jag önskar verkligen att jag vore Hulken dagar som dessa. Å andra sidan är det mer eller mindre vad jag har varit eftersom saker och känslor och funderingar som oftast stannar innanför ytterdörren här hemma verkar ha funnit en annan väg att följa efter mig till skolan eller verkligheten, o dessa envetna dagar vill jag gömma i rökmoln - (de som bildas när man andas varm luft i kall luft) -eller (faktiskt) i någons händer, någon som kan hantera det och iallafall låta mig räta på ryggen ett tag, sen kan jag ta tillbaks dem och sluta upp med att strö mitt mörker över andras ögon.

If I were a carp

idag fick jag av henne ett leende, ett telefonnummer i fickan, ett klockslag och en plats.
I utbyte gav jag kvävda hickningar, röda ögon och en bortvänd blick.

The incredible hulk.

(this little lamb sells condos - Final fantasy)

Sister, Lundell's Jack, Sci-fi with David Bowie and the incredible hulk is growing from the inside out. Catwalk with stereo as head, eating tapes, dancing of joy, I'm damn proud of her. Tired of the word "Virvla" Tired of being me, tired of never being happy with what I've got in myself. Tired of being ridiculously . . . stupid, egoistic, selfcaring, And mostly I'm tired because I can no longer sleep. I miss my brother and sisters.






My sister/ my room / A witches nose, with all the joy and all the books that I'm about to read

Den gröna kulören plockades fram, med ord och inga visor, ungefär som ADHD.
Har fortfarande gröna fläckar på halsen/händer

I killed my dinner with karate

Insändare i (suck) JönköpingsPosten

Harpmusik med Joanna Newsom, nya skor och mammas analoga systemkamera med svartvit film. (Dock är dessa bilder inte ifrån den kameran)

waking life - about dreams

Home

Ponyo on the cliff by the sea

So finally I'm home, on the way home we got to see a flock of reindeers, they were stunning, and not frightened at all. We just sat there in the car and watched them slowly move away from the road so that we could pass by. It feels good to be home, But... I really miss having my sisters around.

Härjedalen

Där jag befinner mig nu är det alltså 30 minusgrader, celsius. Liftarna var t.o.m stängda idag p.g.a kylan. Ja, efter femton minuters promenad finner man sig själv med isbitar istället för ögonfransar. Våra grannar gav upp, och deras två taxar. Men sålänge mina systrar orkar med mig och bastun finns till förfogande, så klarar jag mig. Just nu: Jodie Foster och (suck) Mel Gibson i ett försök till en Western film från 90-talets början.


Måste bara tillägga; Den väldigt gamla, den äldre, och den nya snön som packats ihop på taken här liknar, retligt nog, gigantiska maränger.. mm..

förnimmelser

PROLOG


flygterminal via hjärtcentral
igenimmade glasögon och
ett pågående "hejdå"



Sneglande, flackande, fladdrande
blickar
mot ensamma händer
där får vi plats.




EPILOG


ingen håller med mig
men jag lovar att du är fin