Så igår tog jag bussen ut till Genarp för att hälsa på min vän Dylan där han bor på landet och lever bondelivet. Några tag i höstacken fick jag utföra och bara umgås med djur ungefär hela dagen.
Det första vi möttes av när vi anlände var den enorma hunden Rita; bamsebjörnsstorlek och världens snällaste.
efter att jag klappat lite på henne (vilket var efter en ganska så lång stund eftersom jag de senaste halvåret har lidit av en fruktansvärd hundabstinens) så hälsade vi lite på de alldeles nyligen till världen tillkomna kalvarna
Och morsorna, som var mitt i middagsmålet
hälsade lite försiktigt på tjurarna
Sen åkte vi på en liten sight-seeing och jag fick se stjärnorna på slottet-slottet.
Sen åkte vi tillbaks till gården för då var det dags att mata korna
Fast det hanns ju såklart med lite sånthär med
ettåringarna som snart förresten ska släppas ut på sommarbete!
sen var det hejdå
29 March 2012
26 March 2012
22 March 2012
- s o l !
- om elva dagar flyttar jag till mitt studentrum på vildanden
- svanarna som bodde i dammen här intill huset har flyttat tillbaks igen!
- om tretton dagar har jag absolut lämnat in mina arbetsprover till serieskolan
- fräknar - mitt skotska påbrå gör sig påmint och har sig
- om fjorton dagar får jag åka till mitt älskade Bohuslän, kanske sjunga en eller annan visa av Ulf Lundell på de saltstänkta klipporna (obs; det sista om Ulf Lundel - ironi)
- imorgon är det tjugominutersföreläsningar gratis på universitet hela dagen om alla möjliga saker inom humaniora och teologi
- jag skulle behöva lite bra vårmusik, sånt som man förknippar med att må bra och hela rasket och allt vad det innebär
21 March 2012
20 March 2012
18 March 2012
festligt på kollektivet
Så jag tog en paus från hostande, flyttpepp, tentaskrivande och radiolablyssnande (en fantastiskt bra pod min syster introducerade för mig, tänkte bara tipsa om den) och fick istället besök av Jesper över en dag. Tillsammans tog vi oss till en kollektivfest i Malmö i ren lyssna-på-lajvmusik-i-vardagsrummet-anda hos väldigt många människor med blommor i håret. Kameran dog ungefär fem sekunder efter att vi hade kommit dit så det blev mest berusade färdbilder som får stå för den centrala delen av dokumentationen.
Tog varandra i armen och tog tåget och en klassisk påvägen-bild
Och en klassisk symmetrisk påvägen-bild i Wes Anderson-anda. Indiebarockt och gött. Eh.
obligatoriskt storstads-skrytarkitektur och jag gissar hårdrockshäng
distraktioner på vägen
ja, och efter det här så ville ju inte kameran vara med längre.
Tog varandra i armen och tog tåget och en klassisk påvägen-bild
Och en klassisk symmetrisk påvägen-bild i Wes Anderson-anda. Indiebarockt och gött. Eh.
obligatoriskt storstads-skrytarkitektur och jag gissar hårdrockshäng
distraktioner på vägen
ja, och efter det här så ville ju inte kameran vara med längre.
14 March 2012
09 March 2012
Kära du
Det var så mycket som skulle ordna sig och bli bra sådär magiskt och helst per automatik. Hade du bara de där sakerna avklarade så skulle allt bli på riktigt. Det skulle bli påtagligt och gripbart. Hanterligt. Du skulle kunna tala om det och när andra frågade hur du hade det så skulle du äntligen kunna svara att nu, nu har jag något.
Jag stänger dörren bakom mig och ansluter mig till min ipod för att kunna ha den överjodiska möjligheten att utesluta världen ett slag. Stänger den ute, låser bakom mig och kastar nyckeln i kistan, kittlar dödskönt. I en annan värld har jag bara två timmar till Nebraska, i den här världen har jag inte ens två timmar kvar tills batterierna på min ipod tar slut och jag törs inte gå längre än åt ett håll jag aldrig tidigare gått åt i studentstaden. I studentstaden har jag fått ett eget boende nu, så jag övar på hur jag ska förklara det för min fina värdfamilj som jag bor hos.
23:10 körsbärsgatan
23:15 plommonvägen
23:20 En mörk broundergång - än så länge har jag musik.
23:21 läser sprayfärgstecken på betongväggen: "monkey sluta måla, sug min kuk" bredvid har någon ritat av skuggan av en cykel
23:33 Råbys ungdomshem är fint klockan 23:33 på natten, men jag är obehörig och äger ej tillträde.
23:46 "Last night again you were in my dream
Several expendable limbs were at stake
You were a prince, spinning rims
All sentiments Indian-given and half-baked"
00:00: "And if you come and see me,
you will upset the order.
You cannot come and see me,
for I set myself apart.
But when you come and see m---"
00:20: Varför uppenbarade sig Tage Danielsson i en dröm jag hade i förrgår?
00:23: "Ja, det verkar som om jag har fått ett boende, trots allt..."
00:24: "...ni har ju varit som en andra familj, men det är väl dags att jag..."
00:25: "...behålla kontakten, och så vidare..."
00:25 "...ring bara..."
00:26 "...om det är något..."
00:30 helvete.
00:30 Kära du.
Ibland glömmer jag bort att du finns. För några sekunder, ibland mer än så, existerar du inte i min värld, och jag kan inte avgöra såhär, nu när du är som mest påtaglig, om det skulle vara bra. I en annan värld är det bara två timmar till Nebraska, i en annan värld existerar du inte, och i min värld gör du det.
Det var så mycket som skulle ordna sig och bli bra sådär magiskt och helst per automatik. Hade du bara de där sakerna avklarade så skulle allt bli på riktigt. Det skulle bli påtagligt och gripbart. Hanterligt. Du skulle kunna tala om det och när andra frågade hur du hade det så skulle du äntligen kunna svara att nu, nu har jag något.
Jag stänger dörren bakom mig och ansluter mig till min ipod för att kunna ha den överjodiska möjligheten att utesluta världen ett slag. Stänger den ute, låser bakom mig och kastar nyckeln i kistan, kittlar dödskönt. I en annan värld har jag bara två timmar till Nebraska, i den här världen har jag inte ens två timmar kvar tills batterierna på min ipod tar slut och jag törs inte gå längre än åt ett håll jag aldrig tidigare gått åt i studentstaden. I studentstaden har jag fått ett eget boende nu, så jag övar på hur jag ska förklara det för min fina värdfamilj som jag bor hos.
23:10 körsbärsgatan
23:15 plommonvägen
23:20 En mörk broundergång - än så länge har jag musik.
23:21 läser sprayfärgstecken på betongväggen: "monkey sluta måla, sug min kuk" bredvid har någon ritat av skuggan av en cykel
23:33 Råbys ungdomshem är fint klockan 23:33 på natten, men jag är obehörig och äger ej tillträde.
23:46 "Last night again you were in my dream
Several expendable limbs were at stake
You were a prince, spinning rims
All sentiments Indian-given and half-baked"
00:00: "And if you come and see me,
you will upset the order.
You cannot come and see me,
for I set myself apart.
But when you come and see m---"
00:20: Varför uppenbarade sig Tage Danielsson i en dröm jag hade i förrgår?
00:23: "Ja, det verkar som om jag har fått ett boende, trots allt..."
00:24: "...ni har ju varit som en andra familj, men det är väl dags att jag..."
00:25: "...behålla kontakten, och så vidare..."
00:25 "...ring bara..."
00:26 "...om det är något..."
00:30 helvete.
00:30 Kära du.
Ibland glömmer jag bort att du finns. För några sekunder, ibland mer än så, existerar du inte i min värld, och jag kan inte avgöra såhär, nu när du är som mest påtaglig, om det skulle vara bra. I en annan värld är det bara två timmar till Nebraska, i en annan värld existerar du inte, och i min värld gör du det.
Subscribe to:
Posts (Atom)