drömmen om

och dom få dagar jag blev tillgiven, låg sköra i mina händer.
slank mellan fingrarna en och en och nu finns
det bara tid till att drömma. Och som jag drömmer.
Jag blir inte längre lika förvånad när några av dom
upplevs här, utanför ögonlocken. För det händer,
men det är sällan andra drömmar förutom mardrömmar.
Jag vill somna om, leva i den världen tills jag
hittar en ny, utanför.


Det gick förresten upp för mig, att den här hösten kommer bli den tyngsta