inget kamelförbud i nålens öga men ändå är det kö

Vi djur turas om att bada i solfläckarna som fästs på golvet. Jag hittar en slagruta och min hund hittar brödet jag lagt ut åt fåglarna, jag och kameran tar henne på bar gärning och slingerkrassen gror förhoppningsvis ju mer dagarna går. Nu var det kanske åttiofem timmar sen hon slutade andas och hur påtaglig känslan av att tiden i några minuter stod alldeles stilla än är, så var det ju inte alls så det var. Nej, för somliga är denna markanta skillnad som från och med nu tränger sig in i mitt hus och min tillvaro inte existerande eller ens märkbar. Och jag önskar jag kunde vända mig till henne och säga;
"vi kan byta roller nu, jag kan vara mamman för ett tag"
Fast det är ju självklart lättare påstått än gjort.
Godnatt Mormor, sov gott