Krax

Här kan man titta ut genom fönstret och tänka "Hästarna är precis vid stängslet och äter gräs nu" och så travar man ner till djuren och får smeka en hästkind ett bra tag, lyssna på svanungarna som väser och råkorna, skatorna, kajorna och kråkorna som kraxar. Detta familjära, betryggande kraxande som alltid får mig att vända på huvudet. Hemma i vårt gamla hus använde vi inte mattställningen till att piska mattor, utan där hängde vi istället upp alla olika sorters hemmasnickade fågelbord. Precis utanför köksbordet fanns den placerad, och mamma lade alltid en, två eller fyra olika fågelböcker  i en låda precis intill fönstret så att vi snart skulle lära oss vilket krax som är vilket, eller vilket kvitter eller vilken fjäderskrud som tillhör till rätt fågel. De mest högtidliga tillfällena, det var om vintrarna när Stjärtmesarna hälsade på för några dar'.
 Där jag nu bor inneboende i Lund har jag funnit att de också utför den ritualen.
Det betryggande kraxandet.