1999

Jag minns att han hade gjort mig upprörd efter att inte ha tackat min mamma för maten. Han visste inte hut - och själv visste jag varken in eller ut. Han frågade mig, lite nonchalant, om jag inte blivit kär i honom än. Han frågade mig . Jag - tjejen som erbjöd sina potentiella pojkvänner en studsboll i utbyte mot ett förhållande - om jag inte blivit kär än, och jag satte genast igång med att tyst gå igenom hans bra och dåliga kvalitéer. Samtidigt som jag försökte uppehålla honom genom att mumla oerhört osammanhängande. Tanken att jag skulle vara för ung för att befinna mig i ett förhållande slog mig liksom aldrig, och pressen, svetten, hans kisande ögon (och måhända den biologiska klockan) fick mig att slutligen säga "ja". Så att jag tre timmar senare skulle kunna befinna mig i tillräckligt trygg miljö för att ringa och göra slut.