Målen

Idag fick jag äntligen åka och hälsa på min allra käraste Minna i hennes Målen. Vi lyckades synkronisera våra smålandsbesök och för några timmar kändes det nästan som det alltid gjorde förut, fast samtalsämnena hade förändrats betydligt. Minnas hus är nog mitt favorithus tror jag, med böcker som klättrar sig uppför hela väggar (på ovanvåningen finns en till alldeles magnifik bokhylla som täcker en hel vägg) eld som aldrig slocknar i spisen och trävingar som någon har ställt lite ledigt i vardagsrummet. Minna bakade grönsakspaj och jag den klassiska kladdkakan. Men sedan, från att ha kurat ihop oss i varsin fåtölj med varsin filt, värmda av spiselden och pappersljusen så begav vi oss ut i höstmonsunen för att för en sista gång kasta oss i varandras armar.