Plötsligt är det som om världen spricker upp i ett leende
då de vita sköldarna som så naivt etsat sig fast i asvalten börjar mjukna
och smälter bort i samma takt som den övriga världens skratt.
Och så fort strålarna kan, flödar de från alla hörn och speglar sig
i havet och sjöarna, fönsterglasen och ögonen. De vet om att de är eftertraktade.
Solen tycks stryka städernas tak, mina steg styrs inte längre av vilja,
Kan inte se mig själv objektivt, måste känna varje hjärtslag,
och hur dem stegrar och pulsen ökar när du sveper förbi.
Därute talar fåglarna med varandra.
Förälskelse på förälskelse, jag tycks aldrig lära mig själv.
Dagarna slukas och jag blir mer ilsken för varje dag.
Ilsken för att jag inte har någon självbehärskning,
jag kan göra vad som helst nu.
No comments:
Post a Comment
The definition of madness