26 May 2010

Lost fur



Det ligger små tunna bitar av skinn under dina naglar.
Jag blundade i några sekunder; 1, 2, 3 . Låtsades att stråkarna som grät i mina högtalare var ledmotivet i mitt liv. Ställde mig symboliskt upp vid de episka musikstyckena och konstaterade att jag inte hade något liv. Sången jag skrev till hade bytt namn från "Lost fur" till "The bottom of everything". Conor Oberst citerar där två piloter som precis ursäktat sina passagerare för att de, inom kort, kommer krascha. Jag skulle behöva någon som ursäktade mig och mina kraschlandningar - För jag tror människor har börjat irritera sig på att aldrig komma någon vart med mig. Jag självinkluderar mig i "människor".

2 comments:

  1. Jag irriterar mig bara på att du ska envisas med att vara så vacker inuti att jag bara vill gråta tills mitt rum fylls av salt vatten och jag drunknar.
    Undrar om drunkna i sina egna tårar vore ett bra sätt att dö på.
    Jag älskar dig.

    ReplyDelete

The definition of madness