Idag erövrade jag och Minna Per Brahe-gymnasiet när vi stannade i bildsalen i sju-tiden där åt vi kladdkaka, sprang omkring i så lite kläder som vi förmådde eftersom värmen var lite för påtaglig, vi öppnade fönster och besteg bord och stolar. Sedan gjorde vi Pb-Historia genom att titta på de två verkliga människoskeletten som står i en vrå nedanför vindstrappan.

köpenhamn

I måndags blev det en snabb tur till Danmark för att göra en liten visit i Köpenhamn.
Varken Cornelia eller jag kände direkt för att trängas på storgatorna bland shoppingsugna danskar - så vår visit handlade mest om timslånga promenader mellan täta husväggar i små gränder, att slå sig ner vid hamnen (för att det enda sättet att inte förgå under värmen var att dricka kall, fin öl och äta god mat), hälsa på hundar, inte kunna låta bli att skratta till lite när någon utropar "men for helvede", och stjäla några sniffar från hortensiorna som stod utplacerade i krukor på gatukanterna.

Värt att nämna; Jag och Jesper hade en dunderfrukost i onsdags. Det var vattenmelon, jordgubbar, quesadillas, croissanter, juice och allt möjligt gott. Efteråt var vi alldeles lamslagna och därför tvungna att ta en liten förmiddagsslur sådär pladask. Ah. C'est la vie

bergochdalbanan

Tiden beter sig likt vårfloden dessa dagar, men när jag tar en titt på de dokumentationer jag utfört de senaste dagarna så verkar det ändå som om jag har fått en del gjort. Jag har ju till exempel agerat åskådare på balen med sofia och tittat på upp-och-fin-klädda kamrater, konstaterat, sådär på plats på andra sidan stängslet, att det hela är en banal sak, löjlig och absurd -men- inte kunnat låta bli att hänföras och imponeras när de våra kommer inrullandes i alla möjliga kreationer för att förrädiskt smälta våra hjärtan.







Jag har även hunnit med att träffa nästan hela min släkt hela tre gånger inom loppet av en vecka. Det händer nämligen väldigt mycket saker i våra liv just nu som krävs att vi behöver varandras famnar, hjärtan och axlar att luta oss mot. Det är så märkligt och tacksamt att bara kunna göra det sådär helt utan vidare även om vi inte träffas särskilt ofta, för att man vet att det är en självklarhet att kunna bli emottagen eller räddad när man bäst behöver det. Vi har så många gånger fallit nu och en av de största och varmaste famnarna som alltid funnits där finns plötsligt bara inte längre.






Och idag har jag ägnat mig åt origami. Jag lyckades knyppla ihop både en pappersask (att sätta krassen i) och en bunt med tranor, vilka i sin tur blev till en papperstranemobil av syrénkvistar och tjock tråd. Sen fick jag för några dagar sen ett himla fint brev av en viss rumänsk granne. I brevet fanns det ett litet kuvert med frön i, vilka jag idag bäddade in i jord och vatten. Det ska bli väldigt spännande att se vad det blir av fröna

Stolt: Gör som fåglarna

Jag har såna fina vänner

oh,

smoke me out of my hiding place

"Go long" med Joanna Newsom. Och hon gör mig till ett vrak, en pöl.

Jag har så utomjordiskt vackra vänner att jag ibland känner att det är min skyldighet att dela med mig av fotografier på dem. Här dokumenterade jag lite trädklättreri från körsbärsträdet i min trädgård.





Och på bilden nedan använde jag mig av stackars Julias lemmar för att de är så himla fina och har en väldigt fin tatuering som passar väldigt bra till andra fina, artificiella persienn-tatueringar. Fin-fint. fintfifnnrjsfnkra



Söndagskrusiduller. Och jag har fortfarande inte skaffat mig en scanner

spionage och plantage

Jag och Simon har blivit himla bra på att fika och samtidigt göra det bästa av våra sista dagar som gymnasieelever. Således utnyttjar vi gärna och ofta skolans balkong, som det är lite speciellt trixit att komma upp på, och fikar där. Den här gången bestämde jag mig för att ta med mig kameran:



Ja just det, jag råkade förresten tappa ett äpple på nå'n stackars bil. Tur att det inte blev något märke eller så.

Och idag har jag hängt med min krasse

Nedan följer ett himla långt inlägg om den absolut finaste måndagen jag haft på väldigt länge.




På Jönköpings gator mötte jag upp Sofia och Cornelia, för att sedan ta Cornelia till stadsparken och mata de där änderna jag tidigare hade talat om. Väl på plats i stadsparken mötte vi Jesper. Eftersom det var så fruktansvärt tokigt vackert väder så tänkte vi att vi borde göra något ordentligt av dagen

Som till exempel åka till utsikten i Huskvarna och träffa lite andra fina människor. Där fanns Sofia, Buddha, Johan och Thea. Alla hade vi med oss lite picknick-material, som filtar, grillar, bröd, mozarella, sängkammarblickar och såntdär

Utsikten är himla bra på det sättet att det är minst lika fint där på dagen som på natten













Det var svårt att lämna stället, så vi satt där ett bra tag in på början av natten, då Thea och Sofia satte igång med att starta en ordentlig eld



En himla fin kväll helt enkelt.

Något annat som är bra är att ha vänner som bor lite mer centralt än jag, är att man kan sova på en soffa någonstans i en väldigt fin lägenhet på Torpa när bussarna mot Habo helt har slutat gå.

Sen fick jag tacka för mig och åka hem till min slingerkrasse